• Kalle Bergström får kommunens miljöpris på 10 000 kronor för sitt arbete med att dokumentera berguvarna i Falu gruva. Foto: Inger Söderlund
  • Här en närbild på honan, till höger, med en av sina ungar. Foto: Kalle Bergström
  • Här i lådan, som Kalle satt upp, har berguvsparet fött upp en rad ungar. I förgrunden masten med kameran. Foto: Kalle Bergström
Allmänt Falun

Kalle Bergström får Falu kommuns miljöpris 2015, för sitt arbete med att dokumentera berguvarna med en webbkamera vid Falu gruva.

”Kalle Bergström har genom sitt engagemang och initiativ bidragit starkt till att berguvarna uppmärksammats, väckt ett ett intresse hos allmänheten och gjort både dem och Falu gruva kända till och med utanför landets gränser.” Skriver kommunen bland annat i sin motivering.

Men berguvarna har lämnat gruvan. Kalle Bergström tror att de flyttat på grund av statyn av en naturtrogen berguv som flyttats upp från centrum till gruvan.

Statyn skrämmer

– Den står precis där uvarna flög in och ut ur gruvan, och jag tror att de är rädda för statyn, säger han.

Än är inte sista ordet sagt om statyn, om Kalle får bestämma, han har föreslagit att den ska placeras inne i den nybyggda järnvägsstationen tillsammans med en utställning om naturen i Falu kommun.

Annars vet Kalle Bergström det mesta som är värt att veta om berguvarna, i alla fall det par som häckade i gruvan under sju år. Allt började egentligen med den kamera han fick när han var 20 år och sedan dess har han fotograferat mycket och gärna nära, nära.

Slaguggla

– Jag har fotograferat fjärilar och andra insekter och rapporterat på nätet. Jag fotograferade en insekt som jag fyra år senare fick veta var ny för Sverige. Men jag har också fotograferat orrspel och tjäderspel och en slaguggla som häckade i en avblåst björk följde jag i sju år. Den upptäckte jag tack vare att ena vingen hängde utanför boet, så trångt var det.

Från slaguggla till berguv är steget inte så långt och intresset för berguvar började med de som föddes upp i hägn här i Dalarna inom Projekt Berguv Dalarna.

Björnattack

– Jag följde det första paret som släpptes, de var dåliga flygare och togs av rovdjur, kanske björn. Vi hittade först den ena nedgrävd tack vare sändaren, sedan den andra. Nästa års par levde längre.

Men det har varit känt sedan 1970-talet att berguvar häckar på hyllor i Stora stöten. Och Kalle tyckte att det vore intressant att kunna följa dem med en kamera.

– Det fanns inga lämpliga kameror, men Pontus Strålin på Foto A-bild ordnade fram en kamera av samma typ som Banverket hade för att filma kontaktledningar med. Den satte vi upp på en nio meter hög mast, fem meter från boet. Och vi visste sedan länge var de hade sin bohylla.

– Den 8 augusti 2008 körde vi igång, och det var jättekul.

Lärorik tid

Och lärorikt. Hela tiden har Kalle fört dagbok, som han lagt ut på nätet, där han berättat vad som hänt i berguvarnas liv.

Efter några veckor upptäckte Kalle att berguvarna satt på olika hyllor och vilade beroende på vädret, de satt gärna i skuggan om solen sken, men på andra hyllor om det var blåsigt.

– Och så satt de alltid i solen i soluppgången för att värma sig efter natten.

Hona med synfel

Han har också kunnat notera att honan kelat mer med sina ungar ju äldre hon blivit. Och att hon haft fel på ögonen.

– Hon har inte sett ungarna när hon matat dem, en gång flyttade hon en unge till den hylla hon lade matrester på, och jag har sett hur hon fått luta sig bakåt för att se var hon lämnar maten.

Det är hanen som fångar maten när honan har ungar. Han fångar och hon övertar maten och matar ungarna med den. Basfödan är brunråttor från soptippen, de tycker också om duvor, en och annan igelkott, mink, hare, mås eller katt slinker också ner.

Inga kvar

Men nu är de alltså inte kvar vid gruvan längre.

– Vi tror att hanen dog redan i september, han försvann då och det hade han inte gjort om han levat, eftersom ungarna inte var färdiga då. Honan såg vi senast den 10 oktober.

Och de berguvar som passerar gruvan, stannar inte eftersom statyn står där, menar Kalle.

Vi får se hur det går med statyn, men Kalle har fått sitt erkännande och så länge fortsätter han att fotografera.

– Jag har börjat fotografera under vatten, jag följer strömstaren, men fotograferar också insekter och vattenväxter. Så prissumman kommer att gå till utrustning och kameralinser.

Fotnot: Berguv, på latin Bubo bubo, är en av världens största ugglor. Den känns igen på sina örontofsar och sin orange iris. Den är Dalarnas landskapsfågel.

Inger Söderlund